I denna undersökning har vi studerat hur väl avslappningsövningar kan bidra till ett förbättrat klassrumsklimat. Eftersom klassrumsklimat kan omfatta många begrepp har vi begränsat vår undersökning till de psykosociala faktorerna trygghet och relationer. Vi genomförde undersökningen i Kiruna kommun, i en elevgrupp om 26 elever i år 4. Vi kan i vår undersökning se en liten förbättring av elevernas trygghet. Tidigare forskning visar att trygghet är en förutsättning för förbättrade relationer, som i sin tur leder till ett förbättrat klassrumsklimat.

Vårt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lärande och lärarens uppdrag. Vi vill ge en förståelse om vilka förmågor som lärarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkäter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i årskurs 1 för att få en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska känna sig trygga med de äldre eleverna. Utifrån elevintervjun visade det sig också att eleverna i förskoleklass tycker att det är roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjälper dem.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Syftet med denna undersökning är att få inblick och förståelse för hur relationer mellan lärare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda på hur lärare i Sydafrika ser på relationer mellan lärare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes på en skola i en svart kåkstad i Sydafrika och metoden som användes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lärare i åldrarna 39-59 år. Jag har med min undersökning kommit fram till att lärarna är överens om att goda relationer och förståelse till eleverna är viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta på så smidigt som möjligt. Lärarna är eniga om att alla elever ska behandlas lika, även om det finns delade åsikter ifall alla blir det eller ej.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva hur humor kan tillämpas i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån fyra frågeställningar; När använder sjuksköterskor humor i omvårdnad och vilka effekter får detta? Hur används humor för att hantera arbetssituationen? Vilka hinder finns till att använda humor i omvårdnad? Vilka risker finns med att använda humor i omvårdnad? Studien baserades på analys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att humor är en viktig del i omvårdnaden som skapar goda och tillitsfulla relationer, bevarar patienters värdighet och är en effektiv copingstrategi för sjuksköterskor. Humor stärker samhörighet i arbetslaget.

Motivation inom skolan är avgörande för elevers lärande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förväntningar och målsättningar har visats sig ha positiv inverkan på motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som främjar ungdomars motivation, med utgångspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrån skilda tillvägagångssätt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare från en friskola och 8 från en ungdomsverksamhet.

The purpose of the essay is to draw attention to my approach in relation to a boy I choose to call Emil, and how I can increase my understanding of his behavior. I explore conceivable reasons for why he breaks down so often, especially when other children are given attention. Is he simply unusually egoistic, and to a large degree only able to see to his own interests, or am I overlooking the real reasons for his actions.In order to explain the reasons for Emil?s apparent frustration in sensitive situations, I explore the significance of attachment theory. I argue about possible effects of Emil?s parents? way of describing and guiding him, as well as how I, and my colleagues, risk fulfilling and amplifying negative expectations.As the prime reason for his repeated sense of unhappiness seems linked to a lack of empathy, I explore different ways of understanding this, as well as how I might contribute to fostering compassion.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Motivation inom skolan är avgörande för elevers lärande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förväntningar och målsättningar har visats sig ha positiv inverkan på motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som främjar ungdomars motivation, med utgångspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrån skilda tillvägagångssätt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare från en friskola och 8 från en ungdomsverksamhet.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på.